Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jakob

Sidor: [1] 2 3
1
Allmänt om släktforskning / SV: Guidning i "djungeln"....
« skrivet: 2025-12-28, 02:37:31 AM »
Ett halvsnabbt försök till guidning kommer här. Det blev lite långt, men det finns såklart mer saker att säga. Mot slutet finner du ett kortare svar.

Du tänker helt rätt, det är bara det att det vid tiden för inflyttningen (1944) finns en ännu nyare församlingsbok som han skrevs in i.

Församlingsboken som du först letade upp sida 1215 i (AIIa:35) anges täcka perioden 1932-1945, men år 1944 har den i princip redan hunnit bli full. När den började föras fylldes dess rader snabbt med personer som flyttat med från föregående bok och kanske några nyinflyttade och nyfödda. Den fortsattes att föras för att hålla uppgifterna om de inskrivna familjerna aktuella, så om de fick några nya barn, om någon dog, om någon flyttade därifrån, eventuella noteringar o.s.v. Även familjemedlemmar som "återansluter" till familjen kunde införas. Men när det flyttar in en enstaka person 12 år efter att den börjat föras finns det inte längre utrymme för den här.

Församlingsböcker i städer såsom Göteborg förs på ett helt annat sätt än på landsbygden, där boendeplatsen inom församlingen vanligtvis avgörs av vilken sida på församlingsboken man är inskriven. Här finns istället fastighetslängder (serie AIIb) som dokumenterar en persons eller en hel familjs flyttar inom församlingen. Så när man skrivs in i Göteborgs Karl Johan får man en plats i församlingsboken där man står kvar oavsett hur mycket man flyttar runt inom församlingen. Dessa "platser" i de samtidigt förda församlingsböckerna fylls allt eftersom.

Som du ser i den fullständiga arkivförteckningen i NAD, där även volymer som är otillgängliga digitalt syns, finns det olika "generationer" av församlingsböcker som förts i olika tidsperioder, som delvis överlappar varandra:

  • Volym 1-3 (generation I, 1889-1902) började föras 1889 och täcker sida 1-895. De har slutår 1902, 1899 resp. 1902.
  • Volym 4-9 (generation II, 1900-1910) tar sedan över. Den började föras 1900 och täcker sida 1-2400. Uppenbarligen fortsatte man att använda volym 1 och 3 i "generation" I parallellt med dessa nya böcker i ett par år. Alla dessa nya volymer avslutas 1910.
  • Volym 10-30 (generation III, 1910-1939) börjar sedan att föras 1910. Men det är bara volym 10-16 som har startår 1910. Hela "generationen" täcker sida 1-7000, men volym 17 och framåt har senare startår, såsom 1919, 1921, ända fram till 1929. Man har alltså 1910 inledningsvis bara behövt påbörja 7 volymer för att få plats med hela församlingens befolkning. Därefter har man successivt efter behov påbörjat nya böcker inom samma "generation".
  • Volym 31-57 (generation IV, 1930-1952) börjar föras 1930 och täcker sida 1-7300. Bara de två första volymerna, 31 och 32, påbörjades direkt 1930, följt av fyra volymer 1932, tre volymer 1933 o.s.v. Man fick uppenbarligen inte plats med hela befolkningen i bara de två första volymerna, utan volymerna i föregående "generation" fortsattes att föras parallellt. Det senaste slutåret i "generation" III är 1939, ett årtionde efter att "generation" IV påbörjades 1930. De sista volymerna i "generation" IV lever ända fram till 1952, men då har nästa "generation" redan påbörjats ett årtionde tidigare.
  • Volym 58-82 (generation V, 1943-1971) börjar föras 1943 och täcker sida 1-7500. På samma sätt som ovan så överlappar den här generationen med närliggande. De flesta av dessa volymerna slutar föras 1971.
  • Volym 83-91 (generation VI, 1960-1971). 1971 slutar den här bekanta typen av församlingsbok att föras helt och hållet, och alla uppgifter förs över till ett nytt lösbladssystem (serie AIIc). Föregående "generation" fördes då fortfarande och den här "generationen" blev därför ganska kortlivad.

Du har alltså letat efter Erik Lennart Boström i "generation" IV, när han i själva verket antagligen skrevs in först i "generation" V.

Kort svar:

Han skrevs in på sida 1215 i Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:62 (1944-1959). Volymen omfattas dock fortfarande av sekretess och kommer bli tillgänglig digitalt tidigast 2030.
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/KJTQ5epurX61r03Gjpu0Y3

2
När vi ändå tipsar om Facebook-grupper, och eftersom jag på dina bifogade bilder ser att du lagt in hänvisning till en bild från ArkivDigital, så finns även gruppen Släktforskning med ArkivDigital.

Du får dock ett litet tips till här:

Ett bra sätt att källhänvisa till bilder från ArkivDigital i Genney är dels att kopiera en riktig källhänvisning (och inte bara en genväg, så kallat AID) till en bild du tittar på, dels att klistra in den i Genney med en speciell funktion som delar upp och hanterar dessa på ett snyggt och överskådligt sätt, särskilt när du kommer upp i många källhänvisningar.

En riktig källhänvisning till en bild hos ArkivDigital får du genom att trycka alt + 1. I ditt fall hamnar då följande i urklippet:

Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:5 (1847-1883) Bild 185 / sid 359 (AID: v35181.b185.s359, NAD: SE/GLA/13180)

Detta istället för bara genvägen eller AID:t v35181.b185.s359, som visserligen är tillräckligt för ArkivDigital att förstå vilken bild det är, men som inte säger något om vad den hör ihop med för typ av handling när man tittar på den. Snart kommer du få händelser med 5-10 källhänvisningar, och då blir det fort intetsägande med bara AID:n som ser oskiljaktiga ut för ögat.

Av en riktig källhänvisning, som den ovan, framgår det tydligt arkivbildare, geografisk plats, datering, typ av handling, förvaringsplats m.m.

När du skapat en händelse i Genney kan du, med källhänvisningen ovan i urklippet, klistra in den med en specialfunktion genom att trycka ctrl + shift + V. Då delar Genney automatiskt upp den i två fält:

Källa: Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:5 (1847-1883), SE/GLA/13180
Var i källan: Bild 185 / sid 359, AID: v35181.b185.s359

Detta ger en bra struktur på dina källor och källhänvisningar. AID:t blir även en klickbar länk till bilden. Denna funktion finns även beskriven här.

Lycka till med din forskning! Det kan vara lite mycket i början innan man får kläm på grunderna och kommer in i ett bra arbetssätt, men det löser du! :)

(Det viktigaste är att vara källkritisk och noggrann så att man verkligen följer samma person genom livet. Den stora risken är annars alltid att man tappar tråden på vägen utan att man ens förstår det och att man på så sätt förväxlar sin egen farfars morfar men någon annans. Eftersom släktforskning är en kumulativ process i vilken man hela tiden bygger vidare på tidigare forskning blir ju allt man gör framöver på den grenen också fel som konsekvens.)

3
Jag tycker inte att du bör använda händelsen Folkräkning för uppgifter du hittar i husförhörslängder och församlingsböcker. En folkräkning är en händelse som sker vid en precis tidpunkt och ger en ögonblicksbild av befolkningen. Husförhörslängder och församlingsböcker är kontinuerligt förda över ett antal år eller decennier. De ger alltså ingen ögonblicksbild, utan visar på alla förändringar som skett under given tidsperiod. Som du märker får du problem när du daterar en folkräkning efter den tidperiod som en husförhörslängd är förd, samtidigt som personen i fråga antingen föds eller dör under tiden.

För en person som föds 1890 hände det ju ingenting 1885 bara för att den husförhörslängd han kom att bli införd i som nyfödd började föras då. Likaså för en person som flyttar till en ny församling 1925 hände det ingenting 1922 bara för att församlingsboken han hamnade i började föras då. Inte heller att samma församlingsbok slutar föras 1930 spelar någon roll för honom, om han bara bodde i församlingen i ett år, och alltså flyttade därifrån 1926.

Jag tycker istället att du bör använda händelsen Bosatt, och inte strängt datera händelsen efter husförhörslängdens eller församlingsbokens tidsperiod, utan istället utifrån den period du utifrån källorna kan konstatera att personen varit bosatt på en viss plats.

Det vill säga att om du hittar en person som föds under tiden familjen är förd i en viss husförhörslängd, mata då in hans/hennes födelsedatum som startdatum för Bosatt-händelsen. Bor familjen sedan kvar på samma ställe i nästa husförhörslängd lägger du en källhänvisning dit under samma Bosatt-händelse.

Exempel på när du skulle kunna använda händelsen Folkräkning kan vara när du tittar i en amerikansk folkräkning (US Census), som faktiskt är en folkräkning. Möjligen även när du tittar i mantalslängder.

De händelser du registrerar på personer i ditt släktträd bör alltså spegla faktiska händelser i personens liv.

4
Hur gör man för att ...? / SV: Var hör dom hemma??
« skrivet: 2022-02-03, 21:06:27 PM »
Jag personligen skulle inte ändra i den befintliga platsstrukturen i Genney. Det skulle fort bli väldigt förvirrande med samma fysiska plats upptagen på två olika ställen i platsregistret på grund av administrativa förändringar.

I ditt fall skulle jag skapa platsen under Tived där Tived nu ligger, alltså i Örebro län, även om personerna i fråga faktiskt bodde i Skaraborgs län när de levde. Om du vill kan du ju sedan göra en notering på platsen att länstillhörigheten förändrats. Detta står för övrigt redan noterat på Tiveds församling som standard. Du kan också göra en sådan notering på de händelser som du kopplar platsen till.

5
Hur gör man för att ...? / SV: Visa endast församling i biografin?
« skrivet: 2022-01-02, 12:29:48 PM »
Något jag känner behov av är olika visningsformat beroende på land. Under inställningar har jag som Presentation av svenska platser valt plats, församling (län), men trots namnet är detta något som påverkar presentationen även av utländska platser – där landet ofta är det viktigaste i platsen. Exempelvis säger endast "Sliema" inte mig någonting när jag ser det ensamt, däremot säger mig "Sliema, Malta" allt jag behöver veta. Jag tycker inte att man ska behöva krångla till de svenska platserna bara för att få lite bättre sammanhang i de utländska.

Jag har väl egentligen fler liknande synpunkter, men ovan är nog den viktigaste.

6
Allmänt om Genney / SV: Kartfunktionen
« skrivet: 2021-07-29, 23:41:57 PM »
Kartfunktionen fungerar fint för mig i den senaste versionen, 3.0b37. Vilken version använder du? De senaste uppdateringarna har nämligen åtgärdat ett par kartrelaterade buggar.

7
Tekniska problem och förslag / SV: Adresser vid hopslagning av källor
« skrivet: 2021-07-28, 23:13:01 PM »
Jag har lyckats reproducera vad som beskrivs:
  • Skapa ett nytt släktregister.
  • Skapa en ny orelaterad person vid namn Test1.
  • Skapa en födelse-händelse till Test1 och ange som adress Testadress.
  • Spara Test1.
  • Skapa en far till Test1 vid namn Test2.
  • Skapa en födelse-händelse till Test2 och ange som adress Testadress.
  • Spara Test2.
  • Se till att Inställningar > Allmänt > Använd utökade källhänvisningsalternativ är ibockat.
  • Gå till Hantera > Källor > Mer > Sammanfoga > Bocka i Alla > OK. (Texten 2 adresser slås samman till 1 fladdrar förbi.)
  • Ändra adressuppgiften i födelse-händelsen för Test1 från Testadress till Testadress 2.
  • Spara Test1.
  • Gå till Test2 och notera att adressuppgiften för födelse-händelsen även där ändrats från Testadress till Testadress 2.
Jag lyckades med detta för några månader sedan efter att Björn beskrev problemet i en annan tråd. Jag tänkte inte så mycket mer på det efteråt då det kändes rätt osannolikt att orsaka problem, i alla fall för mig personligen med mitt arbetsflöde, framför allt då jag nu är medveten om det.

Men jag ser fortfarande ingen anledning till varför "funktionen" finns och kan mycket väl föreställa mig scenarion där man ändrar en persons adress som man tidigare omedvetet slagit ihop med ett dussin andra och därmed "förstör" dem. Vad som gör det värre i min mening är att det inte står något alls nämnt om adresser man uppmanas att välja "vilka objekt som ska slås ihop". Hade det funnits en ruta där för just adresser som gjort att man kan välja om man vill slå ihop dem eller inte hade det varit en annan femma, men jag ser ändå ingen fördel med adressammanslagning – det går ju, som Björn skriver, inte att se vilka som delar på en adress, det finns inte ens någon metod för att manuellt söka på adresser. Det är alltså så gott som omöjligt att veta vilken skada man kan tänkas göra om man ändrar en befintlig adress.

Jag lade nu märke till att när man raderar adressuppgiften hos Test1, sparar, och sedan går till Test2, där adressen då också försvunnit, och där på nytt lägger till en adress, så läggs den till även hos Test1. Så det verkar onekligen besvärligt att bli av med en sådan här "länkning" två adresser emellan. Läskigt!

Ett sista tillägg är att man behöver inte nödvändigtvis bocka i samtliga alternativ (media, förvaringsplatser, källor, källhänvisningar), utan det räcker med bara en, vilken som.

8
Följde du verkligen instruktionerna i rätt ordning? Du väljer först Släktskap-fliken, och därefter söker du fram din huvudperson. Annars kan du ju också göra personen i fråga till huvudperson innan du går in i Exportera-verktyget, och då kommer den att vara förvald där.

9
Gå till Arkiv > Exportera > Urval > Välj personer > Släktskap, där kan du sedan söka fram och välja den person vars anor du vill exportera.

Notera att standard är att endast 4 generationer inkluderas, så bocka i Obegränsad om du vill ha med alla. Du kan även inkludera anornas makar, barn m.m.

Klicka sedan på Sök, Stäng och slutligen, efter att du gjort eventuella andra val, Exportera….

10
Nu har jag testat "Dela" men hur ser jag att bostadsplatsen är delad? Går jag in igen i "Dela" är altt avbockat dom jag bockade i. Ska det funka så? Man borde väl se nånstans att man har delat en "bosatt"

Tack
När du öppnat dela-verktyget för en händelse och bockat i de familjemedlemmar du vill dela händelsen med klickar du på OK, varpå händelsen delas. Vill du se de resulterande kopiorna av händelsen får du gå in och titta i levnadsbanorna för personerna du delat med. Om du väljer att dela samma händelse en gång till har du på nytt alla familjemedlemmar att välja på, det finns inget som hindrar att du delar en och samma händelse till samma person flera gånger.

Bara för att förtydliga: när du delar en händelse till en annan person skapar du alltså kopior av den, alltså detsamma som om du skulle valt att kopiera händelsen och sedan klistra in den hos en annan person, bara med färre klick i de fall du vill dela med flera personer samtidigt. Om du alltså exempelvis delar en händelse med fem barn och sedan ändrar något i originalhändelsen så händer det ingenting med de kopiorna du skapat hos barnen.

11
Jag använder händelsen Bosatt och anger som datum den tidsperiod som personen bodde på en plats, exempelvis från 1892-11-23 till 1924-12-01 och knyter därtill alla relevanta källor som placerar personen där.

För familjer börjar jag alltid hos en av föräldrarna och delar sedan den händelsen vidare till övriga familjemedlemmar via Genneys fiffiga nya funktion som skapar kopior av händelsen för valda personer. Dessa kopior modifierar jag sedan vid behov för varje individ. Kanske flyttade äldsta sonen ifrån familjen under en av familjens bosättningar, eller så dog det en dotter, och då ändrar jag slutdatumet och tar bort eventuella överflödiga källor.

12
Allmänt om Genney / SV: Lantmäteriet
« skrivet: 2021-05-17, 15:32:54 PM »
Jag mailade också till dem för en dryg månad sedan med liknande besvikna klagomål. Jag delade med mig av svaret jag fick här, i tråden som Stefan nämnde ovan (hans länk fungerade dock inte).

Därefter kändes det tämligen uppgivet att försöka argumentera med dem. De verkar inte det minsta öppna för synpunkter. Det är som att de inte förstår att en webbapplikation kan vara enkel att använda för allmänheten samtidigt som den innehåller vettiga och bara marginellt mer avancerade funktioner för folk som vet vad de håller på med.

Nu är jag mest rädd för vad de tänker utsätta Historiska kartor för, eftersom det verkar vara deras nuvarande huvudprojekt att "förenkla" även den.

13
Allmänt om släktforskning / SV: Fakta eller fri text
« skrivet: 2021-05-17, 15:17:59 PM »
Aha, då så! Av någon oförklarlig anledning fick jag känslan av att du tänkt överge faktauppgifterna för fritexten.

Jag håller absolut med om att du bör använda ett separat ordbehandlingsprogram om du ska skriva längre biografier, så att du snabbt och enkelt kan växla mellan det och Genney och kanske andra källor. En andra skärm är guld värt i sådana här fall!

Min poäng var främst att avråda från att infoga resulterande filer som medieobjekt, och att utnyttja personanteckningarna istället. Om du sedan använder Genneys eget publiceringsverktyg så hamnar nämligen personanteckningarna precis nedanför levnadsbanan.

Två små saker som kan vara bra att veta (och som du kanske redan vet) angående personanteckningar: Under Inställningar -> Biografi kan du välja att antingen visa dem som en egen flik i biografin, eller nedanför levnadsbanan i den allmänna fliken. Dessutom visar de flesta vyerna en liten ikon (≡) jämte personer med ifyllda personanteckningar.

Lycka till!

14
Allmänt om släktforskning / SV: Fakta eller fri text
« skrivet: 2021-05-16, 22:36:35 PM »
Sådan fritext skulle kanske kunna passa bra under personanteckningar? Jag skulle dock personligen aldrig låta den ersätta de "torra" faktauppgifterna som länkar personer till platser och datum på ett strukturerat och framför allt sökbart sätt, men det är ju utmärkt som ett komplement!

Själv använder jag det annars främst för att notera berättelser om personen, saker som vanligen inte går att forska fram.

Ibland händer det ju att någon släkting är nyfiken på en specifik person, och då skriver jag i regel ihop en sammanfattande biografi i stil med din och skickar. Sedan sparar jag den under just personanteckningar för framtiden. Men jag har inte för vana att skriva sådana, mer än när jag stöter på något särskilt anmärkningsvärt, eller kanske när alla dessa "torra" faktauppgifter behöver sättas i något större sammanhang etc.

Att lägga in separata mediafiler med biografier för varje person tycker jag inte känns hållbart i längden. Materialet kommer så "långt bort" bort.

15
Allmänt om Genney / SV: Genney 3
« skrivet: 2021-05-12, 17:28:23 PM »
En sådan trevlig överraskning! Nu kan man använda piltangenterna upp och ned för att röra sig i noteringar, och så fungerar fullskärmsläget problemfritt igen! Tack så mycket! :)

Sidor: [1] 2 3