För källdata i våra olika publika historiska arkiv, som bl a släktforskare använder, saknas det på objektnivå (t ex torp, gård, by, församling etc) nästan alltid kartografiska referenser (objektens geodata eller dess rumsliga koordinater). Varför inte varken staten eller intresseorganisationer tagit tag i detta de senaste decennierna kan man ju undra i datorernas tidevarv. Bristerna inom ortsnamn (eller toponymer och hydronymer som de egentligen heter) består och landar sen i våra släktforskningsprogram med bibehållen kvalitetsbrist för både punktobjekt (dåtida torpet) som områdesobjekt (dåtida församlingsgränsen). Historiska adressuppgifter verkar hittills mest ha resulterat i att man endast har fastställt vilka moderna koordinater som gäller för församlingskyrkan "mitt i byn" utan hänsyn taget till just förändringar av församlingsgränser över tid. Om istället alla historiska adressuppgifter hade dess moderna koordinater (SWEREF99 TM nationellt och WGS84 internationellt) samt (mycket viktigt) tidsstämplar objektens giltighetstider (fr o m - t o m) skulle även kvaliteten på våra person- och släktdata öka och att släktforskning skulle bli mycket mer tidseffektivare och roligare. Man kan ju tycka att det skulle räcka med att kämpa med alla dessa genetiska problem (typ fader okänd) - i alla fall så länge tills hela befolkningen måste topsas...
Ovanpå detta med rumsliga koordinater kommer förstås problemet med matchande historiska kartor. Även där finns det stora brister även om många tror sig ha löst problemet genom att skarva ihop digitaliserade historiska karttyper och använda dem för samtida matchningar. Det är en mycket bra idé, men eftersom de historiska kartorna har framställts innan vi hade några flygplan till vår hjälp, samt med stora projektionsproblem av att avbilda vår sfäriska jordyta till en plan tvådimensionell yta (som på ett pappersark och bli en karta), så blir det tråkigt nog så stora avvikelser för ovannämnda objektkoordinater att det inte fungerar så bra som vi vill ha det. Särskilt tydligt blir avvikelserna när man skarvar ihop historiska kartblad, med stora inbördes förskjutningar som resultat, innan man ens har påbörjat anpassningen till ett modernt koordinatsystem via en metod som heter rektifiering. Det kan gå bra med enskilda s k storskaliga kartor över en liten yta som t ex en gård eller en by, men för rikstäckande historiska kartor som Generalstabskartan eller Häradsekonomiska kartan blir tyvärr resultatet oanvändbart för de allra flesta. Om det eventuellt kan vara till någon tröst kan jag säga att jag jobbar ideellt på saken (proffsen som borde "veta bättre" gör inget gratis) och hoppas finna en realistisk lösning inom ett par år. Utifall någon kommer på en lösning innan dess kan ingen bli gladare än jag. Huvudsaken är att vi får historiska kartor som öppna källdata och inte bygger något "specialflum" till kartor enbart för speciella programvaror som t ex i våra släktforskningsprogram. Programmen (apparna) ska anpassas för att kunna läsa in och hantera våra källdata (som t ex historiska kartor och gedcom-filer) och inte tvärtom! Så vi får vara lite ödmjuka här och inte rakt av kräva att Genney ska hålla med källdata ifrån olika arkiv (som dessutom inte alltid finns), utan istället "kräva" att Genney kan läsa in det som finns.