Kartfrågorna (de geografiska frågorna) för såväl släkt- som bygdeforskning hänger förstås ihop som alla skribenter är inne på. Lantmäteriets digitala karta rymmer tyvärr enbart Sveriges riksgräns som den sett ut ifrån år 1809 när en mycket stor del av Sverige "togs över" av Ryssland d v s området som sen 1917 är den suveräna nationen Finland. Nu finns det motsvarande kartor ifrån våra grannländers lantmäterier att "skarva" med om man vill hålla på att "lappa och laga" och fylla ut resten med t ex Open Street Map eller vad som finns. Oavsett vad man använder för karttyper så har alla en sak gemensamt vilket är att de avser nutid och inte samtid med våra historiska person- och platsdata. Idealet är att kunna ha två kartlager, dels det historiska och dels det nutida (så att man vet var man är någonstans i geografin). Detsamma gäller de historiska gränslinjerna som t ex församlingar, härader, landskap mm som "rört på sig" - och vad gäller församlingsgränser inom nuvarande Sverige pågår detta fortfarande långt in i våra dagar. Jag har kommenterat detta i ett liknande inlägg här på forumet. Så problemet är egentligen bristen på tillgängligt och kvalitetsmässigt bra källdata vilket även gäller folkbokföring via husförhörslängder och församlingsböcker som nätt och jämnt är bildfångat men som därefter saknar ytterligare bearbetningar för att kunna få ut alla mervärden som t ex tillföra moderna koordinater på alla skrivna platsnamn. Jobbigt förvisso, men vad ska vi ha våra föreningar till om inte för att hjälpas åt istället för att var och en ska behöva tolka informationen på samma originalsida om och om igen istället för att ha originalet som komplement och backup istället? Sak samma gäller för de bildfångade historiska kartorna vars mervärden inte kommer fram förrän man tagit tag i dess konvertering ordentligt som offentlig källdata. Jobbigt igen, och samma svar igen. Jag kämpar i alla fall ideellt med det senare (inom 1809 års riksgräns), men för folkbokföring och andra "textböcker" vet jag bara att det fotas och skannas - men inte så mycket mer? Vi kan alltså inte begära att Genney ska läsa in något som inte finns än, men om det finns något mer som tillför släktforskningen kvalitet och kvantitet kan man ju alltid föreslå detta.
