Källors tillförlitlighet

[LiD]

Vad är egentligen skillnaden mellan Opålitlig och Tvivelaktig i klassificeringen källornas tillförlitlighet?

Jag har svårt att se någon avgörande skillnad och skulle gärna se en mer tydlig nivåindelning.

Eller ska man tolka dom så här:
Opålitlig = Förmodligen felaktig.
Tvivelaktig = Kan ifrågasättas och bör dubbelkollas mot 2:a- och 1:a-handskällorna


Alternativet är kanske att bara använda en av dom (Opålitlig eller Tvivelaktig) för källor som websidor, SCB-utdrag, disbyt, böcker, andra släktutredningar utan källor mm (alltså inte förstahandskällor som kyrkböcker mm). Sådan källor bör ju verifieras ändå.

I Min släkt har jag tidigare bara använt en av dom (Kan ifrågasättas) om de inte kommer från kyrkböckerna eller andra officiella källor (domstolsprotokoll, bouppteckningar mm).

Jag antar att det finns något i GEDCOM-standarden också.

[Administrator]

Är en tolkning av gedcom-standardens värden som är:

• Unreliable evidence or estimated data
• Questionable reliability of evidence (interviews, census, oral genealogies, or potential for bias for example, an autobiography)
• Secondary evidence, data officially recorded sometime after event
• Direct and primary evidence used, or by dominance of the evidence

Det är öppet för andra förslag som kan uppfattas som tydligare.

[xkjell]

Kyrkoböckerna är väl förstahands uppgifter men i slutänden kan man även ifrågasätta dessa i vissa fall. Prästenras tillförlitlighet var väl inte alltid mönstergill!

[Hans]

Benämningarna känns rätt självklara, särskilt som de står i rangordning och har tydliga symboler. I andra sammanhang i programmet (t ex familjeförhållanden) används begreppen Omstridd och Ifrågasatt. Kanske det senaste kan användas, men Tvivelaktig är nog minst lika bra.

[LiD]

Nej för mej är dom inte självklara, därav min fråga.

Om jag arbetar i programmet, då kan jag naturligtvis få en rangordning
mellan Opålitlig och Tvivelaktig.
Men om jag skulle säga till en "utomstående" att den källan är Opålitlig
och den källan är Tvivelaktig så blir det svårare för mej att förklara skillnaden.

Jo med hjälp av Gedcom blir det lite klarare för Tvivelaktig
Tvivelaktig tillförlitlighet för uppgifterna (Intervjuer, folkräkningar,
muntliga stamtavlor, eller möjlig partiskhet t.ex. en självbiografi)

Det skulle då för mej bli allt utom första- och andrahandskällorna,
dvs. websidor, SCB-utdrag, disbyt, böcker, andra släktutredningar utan källor mm.

Men om jag intervjuar en släkting som ger mej uppgifter som hen troligtvis känner
till bra som tror jag inte att jag sätter Tvivelaktig på det.

Men hur en källa går från Tvivelaktig till Opålitlig kan jag inte komma på exempel på.
Hur vet man att en uppgift på t.ex. disbyt ät opålitlig?
Att den som lämnat uppgiften har haft fel tidigare?

Någon kan kanske ge exempel på källor som hen klassificerat som opålitlig?

Jag vill poängtera att jag inte klagar på hur Genney hanterar detta,
det är nog hanterat så bra som det går med den utgångspunkt
från GEDCOM som finns.

[Administrator]

Skulle detta upplevas tydligare?

• Osäker uppgift (Opålitlig)
• Ifrågasatt uppgift (Tvivelaktig)
• Andrahandsuppgift
• Förstahandsuppgift

[LiD]

För min del räcker det inte med bara ett ord för att klargöra vad som är vad
utan jag behöver lite substans bakom. Så vad man kallar det vet jag inte.

Detta är ju inte egentligen en Genney-fråga så frågan kanske borde ligga under
Allmänt om släktforskning.

Men jag gjorde lite research och kom för min del fram till följande:

1.   
Osäkra bevis eller uppskattade uppgifter (Opålitlig)
Unreliable evidence or estimated data (GEDCOM)
- Uppgifter där datum för händelsen uppskattats eller beräknats
- Uppgifter där det faktiskt anges att det inte finns någon källa som styrker uppgiften.
  Ex Bureätten före Anders Olofsson
- gissningar

2.   
Intervjuer, folkräkningar, muntliga stamtavlor, eller möjlig partiskhet t.ex. en självbiografi (Tvivelaktig)
Questionable reliability of evidence (interviews, census, oral genealogies, or potential for bias for example, an autobiography) (GEDCOM)
Tvivelaktig tillförlitlighet
Tvivelaktig/diskutabel/oviss pålitlighet/tillförlitlighet/vederhäftighet
- uppgift som det finns olika åsikter om
- intervjuer,
- folkräkningar,
- muntliga stamtavlor
- möjlig partiskhet t.ex. en självbiografi
- websidor
- SCB-utdrag,
- disbyt,
- böcker?
- andra släktutredningar utan källor
- Sveriges befolkning
- Vallonskivan
- Smedskivan
- Sveriges dödbok
- andra bearbetade källor
- diverse databaser

[Hans]

Utöver mycket allmänna ramar är det svårt att klassificera källors tillförlitlighet. Det blir ofrånkomligen upp till varje forskare att ha sitt personliga förhållningssätt och bedöma från fall till fall.

LiD: jag vet inte vilka (pålitliga eller tvetydiga) källor du baserar din "research" på, men jag skulle aldrig sätta Sveriges Befolkning, folkräkningar, SCB, Dödskivan m fl i samma kategori som t ex Disbyt! Att ett speciellt medium, t ex websidor, skulle klassas lika lågt, oavsett innehåll eller huvudman, är ju också en förenkling som inte hjälper någon. Det skulle vara intressant att veta vad du anser är en primär- eller sekundärkälla – om det överhuvudtaget finns sådana? Prästen var ju oftast inte heller ögonvittne till födslar och dödslar...

Håller med om att diskussionen borde flyttas till Allmänt. Admin?

[LiD]

Och vem har fisit i näsan på dig Hans?

Den research (utan citationstecken) som jag gjort är att jag letat upp Gedcoms beskrivningar för "Tvivelaktig" och "Opålitlig" som beskriver lite mer vad som ligger bakom de orden.

Utifrån dem har jag lagt MITT första uppkast på en mer specificerad indelning som jag ska försöka använda. Det finns möjlighet och kommer säkert behövas att justeras. Den är inte skriven i sten. Men nu har jag i alla fall en viss uppfattning om skillnaden mellan begreppen. Det var syftet med min ursprungliga fråga eftersom jag själv hade svårt att se vilka de skulle vara.

Att du inte gillar den kan jag nog stå ut med. Och om det inte hjälper någon så hjälper det mej.

Och oroa dig inte, beträffande första- och andrahandskällor så har jag dom klara sen länge. Efter vad jag förstår så finns det faktiskt sådana.

Jag har frågat om någon kan ge exempel på källor som de lagt som Opålitliga. Ännu har jag inte fått något exempel på det. Inte ens från dig Hans som verkar vara en sån "expert".

[Hans]

Betackar mig för slag under bältet från anonym "LiD" och sätter streck för mitt deltagande här.

[Administrator]

Meningsskiljaktigheter och debatter är positivt men man måste ändå ha en hövlig ton.
Uttalanden som kan uppfattas som stötande kommer hädanefter att tas bort.