Ordförklaringar

A
adel, samhällsklass som tilldelats vissa ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk eller social natur. Sedan 1854 utges en kalender över de adliga ätter som är introducerade på Riddarhuset, "Sveriges ridderskaps och adels kalender". Fullständiga genealogier över alla introducerade adelsätter är publicerade av Gustaf Elgenstierna i "Den introducerade svenska adelns ättartavlor".
agnatisk härstamning, en härstamning enbart genom män.
ana, detsamma som förfader; man skiljer mellan anfader (manlig ana) och anmoder (kvinnlig ana).
anfader, se ana.
anförlust, en ana man är släkt med på flera sätt. Barn till föräldrar som är kusiner är ett exempel på anförlust.
anlista, redovisning av en persons förfäder (anor) i listad form, det vill säga anorna räknas upp i nummerordning (jfr annummer).
anmoder, se ana.
an-nummer, det nummer en ana (förfader) har i en antavla eller anlista. Det finns olika numreringssystem, vanligast är Kekules system.
ansel, The American National Standard for Extended Latin Alphabet Coded Character Set for Bibliographic Use, en teckenuppsättning som utökar latinska alfabetet för trettiofem språk skrivna med det latinska alfabetet och för femtioen romanis språk
antavla, redovisning av en persons förfäder (anor) i grafisk form (i ett rutsystem). Mindre antavlor i A4-format rymmer 3–5 generationer. Ibland används termen antavla också om anlistor, exempelvis i skriften "Svenska Antavlor".
anträd, en antavla utformad som ett träd där probanden utgör stammen och förfäderna grenverket.
B
bryllingar, barn till sysslingar; ett annat ord är fyrmänningar.
D
dubbelkusiner, se kusiner.
dödbok, kronologisk förteckning över avlidna personer. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra dödböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone den avlidnes namn, ålder och hemort, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsorsaken (från 1749). I äldre tid (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart begravningsböcker, dvs. förteckningar över begravda personer utan att dödsdatum anges.
E
Elgenstierna, se adel.
F
faddrar, personer som, förr i tiden, skulle ta hand om barnet om det hände föräldrarna något. I dag har faddrarna inte samma betydelse. Faddrarna representerade faderns och moderns sida. Oftast var det nära familjemedlemmar (till exempel syskon till föräldrar) eller grannar. Detta gör att det är mycket viktigt att anteckna faddrarna för varje person.
fadersnamn, se patronymikon.
femmänningar, annat ord för pysslingar.
frände, släkting (ålderdomligt).
fränka, kvinnlig släkting (ålderdomligt)
fyrmänningar, annat ord för bryllingar.
födelsebok, kronologisk förteckning över födda barn. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra födelseböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone barnets namn, tidpunkt för födelse och dop, föräldrarnas namn och hemort samt faddrarna. I äldre tid (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart dopböcker, dvs. förteckningar över döpta barn där födelsetiden inte nämns.
G
gedcom, står för Genealogical Data Communications och är en standard för att lagra data på ett sätt som gör det möjligt att flytta släktforskningsdata mellan olika släktforskningsprogram. Standarden är utvecklad av Family and Church History Department of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints.
gregorianska kalendern, den tideräkning som används i Sverige från och med 1753. På kontinenten infördes den redan i slutet av 1500-talet av påven Greogorius XIII.
H
Hagers system, system att numrera förfäderna i en antavla, uppkallat efter den tyska genealogen Hager. Varje generation ges en romersk siffra (föräldrarna I, far- och morföräldrarna II, etc) och sedan numreras individerna i varje generation från 1 och uppåt, ex. farfar = II:1, morfarsmor = III:6.
halvkusiner, se kusiner.
Haplogrupp En haplogrupp är beteckningen på en gren på det stora DNA-trädet för hela mänskligheten. Eftersom det finns två olika DNA-träd, ett för Y-DNA (världens alla män) och ett kvinnligt för mtDNA (världens alla kvinnor, men även deras söner), finns det även två olika uppsättningar haplogrupper, Y-DNA haplogrupper och mtDNA haplogrupper. Alla män tillhör två haplogrupper, en för sitt Y-DNA och en för sitt mtDNA, och alla kvinnor bär på en haplogrupp för sitt mtDNA. Haplogrupperna har fått namn som består av olika kombinationer av bokstäver och siffror. För Y-DNA heter grupperna till exempel R1a-Z284 eller I1-M253 och för mtDNA heter grupperna till exempel H1a3b eller U5a1b4. Nya haplogrupper tillkommer hela tiden i takt med att fler personer testar sig och nya grenar upptäcks. Källa: SSGG.
Harvardsystemet en standard för hur man anger källor inom parentes, och det tillämpas i vissa akademiska texter. En referensapparat enligt Harvardsystemet består av texthänvisningar och referensförteckning. Texthänvisningar används för att markera att informationen i det föregående textavsnittet inte kommer från författaren själv utan från en (vanligen) skriftlig källa. Texthänvisningen består i allmänhet av en parentes innehållande författarens efternamn, följt av verkets utgivningsår och/eller aktuellt sidnummer. Exempel: (Johansson, 1978:25), (Parker et al. 1999), (Karlsson & Gustafsson, 2003, s. 35–87)
hemmansbrukare, ett annat namn för bonde. I senare böcker så är yrkesbeteckningen lantbrukare.
heraldik, läran om vapenbilder och sköldemärken.
husförhörslängd, förteckning över invånarna i en församling, uppställd familjevis. Denna typ av kyrkobok är unik för Sverige och Finland och ger mångskiftande upplysningar om våra förfäder. Husbonden med hustru och barn, pigor och drängar, föräldrar och inhyseshjon, alla finns de noga noterade under byar och gårdar på landet och under rotar och kvarter i städerna. I husförhörslängderna får man reda på när och var förfäderna var födda. Där noteras deras kunskapsbetyg i katekes och förklaringar, i läsning och förståelse; vi får också uppgift om nattvardsgång. Tyvärr är husförhörslängderna ofullständigt bevarade och finns för de flesta socknar inte förrän från senare hälften av 1700-talet.
huvudperson, den person som i Genney är utgångspunkt för tavlorna.
I
inhyseshjon, den som inte ägde sin bostad, dvs som bodde i annans hus eller hushåll.
J
jordebok, förteckning över jordegendom med uppgift om varje gårds skyldigheter ifråga om skatt, rotering, rusttjänst med mera. Ofta framgår också jordens ägare och brukare. Jordeböckerna fördes av de lokala kamerala myndigheterna 1541–1908 och ersattes sedan av jorde- och fastighetsregister.
julianska kalendern, den tideräkning som användes i Sverige till och med 1753. Den har namn efter Julius Caesar, på vars uppdrag den utformades.
K
Kekules system, system att numrera förfäderna i en antavla, uppkallat efter den tyske genealogen Stephan Kekule von Stradonitz. Probanden numreras 1, far 2, mor 3, farfar 4, farmor 5, morfar 6, mormor 7, farfarsfar 8, etc. Genom sin enkelhet har systemet med tiden blivit det mest använda, såväl i Sverige som internationellt.
kognatisk eller cognatisk, en härstamning på den manliga såväl som den kvinnliga sidan.
kollateraler, personer som släktmässigt befinner sig på samma avstånd från en gemensam förfader, ex. barnbarn är kollateraler sinsemellan.
kommunionslängd, en längd där det fördes in uppgifter om nattvardsgången för medlemmarna i församlingen. I längden fördes uppgifterna på ett liknande sätt som i husförhörslängden, med gård för gård. Dessa längder kan användas som ett komplement till husförhörslängden, trots att det sällan finns födelseuppgifter eller flyttningar införda. Dock är hela familjen antecknad med ex. tjänstefolk. Något som kan finnas infört är varför inte någon gjort sin nattvardsplikt, som varje vuxen person skulle göra enligt kyrkolagen en gång per år.
Krigsarkivet, det viktigaste arkivet för den som söker uppgifter om förfäderna som tjänat som militärer. Arkivet ligger på Östermalm i Stockholm.
kusiner, personer vars föräldrar är syskon. Med halvkusiner avses personer vars föräldrar endast är halvsyskon, med dubbelkusiner personer vars båda föräldrar är syskon.
M
mantal, ordet mantal har flera olika betydelser i den svenska historien. Mantalet motsvarande vad en bonde skulle kunna ha för bäring som för att försörja sitt hushåll samt att kunna betala skatt till kronan. Ett helt mantal skulle betala full skatt medan ½, ¼ och ⅛ mantal betalade mindre. På 1920-talet ersattes detta system med det nuvarande, där fastighetsbeteckningarna 1:2, 1:3 kom i bruk. Den första siffran, som är huvudfastighetens beteckning är spår av det gamla mantalet.
mantalslängder, skattelängder som redovisar den så kallade mantalspenningen, en personskatt som utgick från omkring 1630 till 1938. Mantalslängderna är en mycket viktig källa för släktforskaren.
markerad person, i Genney den person som har fokus i släktregistret och som visas i statusfältet.
matrilinjär härstamning, är en härstamning enbart genom kvinnor.
morgongåva, en gåva som mannen gav sin hustru efter bröllopsnatten. Morgongåvan löstes ut efter att mannen hade dött och var en slags änkepension. Den kunde vara fast och/eller lös egendom. Det fanns ett maxvärde för hur mycket av mannens egendom som skulle vara morgongåva, detta för att arvingarna i boet skulle få arv efter sin far. Om morgongåva inte hade utlovats, skulle den utgöra hälften av maximibeloppet – morgongåva enligt lag. Morgongåvan avskaffades 1915 när nya lagar om äktenskapets ingående och upplösning infördes.
O
Oxfordsystemet en standard för noter med källreferenser. Noterna kan antingen placeras längst ned på sidan, så kallade fotnoter, i slutet av varje kapitel eller avsnitt, eller (vanligast) samlas i ett särskilt avsnitt i slutet av verket, så kallade slutnoter.
P
patrilinjär härstamning, se agnatisk härstamning.
patronymikon, fadersnamn, efternamn bildat av faderns förnamn med tillägget -son eller -dotter, ex. Andersson, Andersdotter; användes allmänt i Sverige till omkring år 1900.
privat, person, familj, händelse, notering eller alternativt namn kan anges som privata vilket gör att information om personen utesluts vid export till gedcom eller utskrifter.
proband, den person vars förfäder redovisas i en antavla (anlista), generation 0.
pysslingar, barn till bryllingar; annat namn är femmänningar.
R
Riksarkivet, det största arkivet i Sverige, centralmyndighet för det statliga arkivväsendet.
rote, en del av ett område med ett antal gårdar i en socken. Roten höll en soldat och underhöll de fattiga som bodde inom roten. Socknarna var också indelade i rotar för skolundervisning, husförhör, brandskydd m.m. I Stockholm gjordes folkbokföringen inom en rote fram till 1926. Husförhörslängden fördes rote för rote.
rusthållare, en bonde som åtog sig att hålla häst och ryttare med utrustning till kavalleriet i indelningsverket. Detta gjordes i utbyte mot nedsatt skatt.
S
Släkthistoriskt Forum, tidning utgiven 1982–1986 av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg och från och med 1987 av Sveriges Släktforskarförbund; den utkommer f.n. med 5 nr/år.
släktnamn, efternamn som ärvts, vanligtvis efter fadern.
Släkt och Hävd, tidskrift utgiven sedan 1950 av Genealogiska Föreningen i Stockholm, utkommer för närvarande med 4 nr/år.
släkttavla, grafisk framställning över släktskap mellan olika personer; det finns två huvudtyper av släkttavlor: antavlor (en persons förfäder) och stamtavlor (en persons ättlingar). Släkttavlor kan ibland ha formen av ett träd och kallas då ofta släktträd.
släktträd, se släkttavla.
småkusiner, annat ord för sysslingar, används särskilt i Svenskfinland.
soundex, är en fonetisk algoritm för att indexera namn genom ljud.
spinnhus, arbetsinrättning avsedd särskilt för kvinnor, men också för tiggare, lösdrivare och vissa brottslingar som togs in för sysselsättning. Avskaffades år 1825.
spinnsidan, se matrilinjär härstamning.
stamtavla, även ättartavla, används när man vill utforska en släkts olika ättlingar.
startperson, den person som är utgångspunkt för anorna i ett släktregister, se proband.
statare, statkarl, statdräng, en gift lantarbetare vars lön huvudsakligen utgjordes av naturaförmåner, och till mindre del av kontanter. Hustrun var skyldig att utföra visst arbete åt arbetsgivaren, oftast mjölkning. Statarsystemet avskaffades 1945.
SVAR, Svensk arkivinformation, enhet inom Riksarkivet som tillverkar mikrokort av äldre arkivhandlingar (kyrkoböcker, domböcker, mantalslängder, etc), som sedan lånas ut eller säljs till forskare. Utlåningen sker antingen via kommunbiblioteken eller direkt till forskare. SVAR ligger i Ramsele (Ångermanland).
Swedish American Genealogist, svenskamerikansk släktforskartidskrift som ges ut i Illinois, USA, med fyra nr/år sedan 1982. Den grundades av den kände svenskamerikanske forskaren Nils William Olsson.
Svenska Antavlor, skriftserie för antavlor i listform (anlistor), utgiven 1980–1986 av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg och sedan 1987 av Sveriges Släktforskarförbund med 2 nr/år.
Sveriges ridderskaps och adels kalender, periodiskt utkommande presenskalender, utgiven sedan 1854, och i dagligt tal benämnd adelskalendern. Den innehåller genealogier över de på Sveriges riddarhus introducerade ätterna. En föregångare var A.A: von Stiernmans "Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel" (1754–1755).
Sveriges Släktforskarförbund, riksförbund för släktforskare i Sverige, bildat 1986 och har f.n. ca 130 anslutna föreningar och 9 300 stödjande medlemmar; utger tidningen Släkthistoriskt Forum, skriftserien Svenska Antavlor och Släktforskarnas årsbok och även nättidningen RÖTTER. Förbundet har kontor i Stockholm och Göteborg.
svärdssidan, se agnatisk härstamning.
syskonbarn, i äldre tid benämning på kusiner, numera avses en persons brors eller systers barn.
sysslingar, barn till kusiner; andra namn på sysslingar är tremänningar och småkusiner.
T
tavlor, i Genney de antavlor och stamtavlor (vyer) där huvudpersonens anor, ättlingar och familjerelationer presenteras.
tionde, en kyrklig skatt som ursprungligen utgick med en tiondedel av avkastningen av jordbruk, boskapsskötsel, fiske med mera. Skatten infördes i Sverige på 1100-talet. För redovisningen fördes tiondelängder (se detta ord).
tiondelängder, skattelängder som redovisar brukarna av jordbruksfastigheter och fastigheternas avkastning. Tiondelängder finns bevarade från mitten av 1500-talet till omkring 1720.
trassling, barn till pysslingar (använt i denna betydelse av genealogen Victor Örnberg), men också skämtsam benämning på avlägsna och invecklade släktskap.
tremänningar, annat ord för sysslingar.
U
url, Uniform Resource Locator, på svenska kallat webbadress, är den teckensträng som identifierar en viss resurs på nätet, till exempel en webbsida.
utf-8, UCS Transformation Format-8-bit, är en kodning som kan representera varje tecken i unicode-teckenuppsättningen.
V
valloner, yrkeskunniga smeder och kolare som "importerades" i början av 1600-talet för att tillföra nytt kunnande i den svenska bergshanteringen. De kom från området kring staden Liège i nuvarande Belgien.
vigselbok, kronologisk förteckning över vigda par. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra vigselböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone kontrahenternas namn och hemort samt tidpunkten för vigseln.