Jag är väl lite slarvig; kör light-versionen för det mesta. T ex "Födelsebok Torpa", är ganska entydig då datum i normalfallet definierar vilken volym och sida det är. Husförhör kompletterar jag ibland med sidnummer i noteringen och andra källor får ha med flera uppgifter.
Som gammal forskare vet jag att grundregeln är, att någon annan ska kunna komma fram till samma resultat med hjälp av dina källor, data och metoder. Men källhänvisningarna är också en "kvalitetsstämpel" för en själv i den vidare forskningen. Tveksamma källor kan man använda för att få en ingång, men sedan behöva följa upp med primärkällor, särskilt när nätbaserade sådana blivit mera tillgängliga.
Ju mera preciserat, desto bättre (och jobbigare). Men var och en sätter sin egen standard – det finns inte rätt eller fel. Dock är GID- och AID-nummer inte eviga, bättre med NAD, Volym, sidnr mm.
